Vad har hänt i Halland?

Vid en mini-workshop den 16 – 17 augusti träffades projektets förvaltare i Halland för att diskutera restaureringsåtgärder och vad som är bästa praxis. Den regionala projektledaren Magnus Nystrand visade resultaten efter det hårda arbetet med att ta bort vresros i sanddynerna. Huvuddelen av växtmaterialet har avlägsnats, men nu är diskussionen vad man ska göra med de småplantor som kommer upp från kvarglömda rotdelar.

Vresrosgrävning i Haverdal

På stora områden har planterad bergtall har tagits bort och här kan vi se sanden återta platsen.
Bergtallröjning i Halland

Vid fyra platser i de områden, har projektets utemuseer byggts upp för att informera allmänheten om värdena i de sandiga miljöerna och hur man bäst sköter dessa. Här kan ett av museerna i Laholmsbuktens sanddynsreservat ses.

Utemuseum i Laholmsbukten

 

What has happened in Halland?

At a mini-workshop in 16th and 17th of August the project managers met up at the project sites in the County of Halland to discuss restoration actions and best practice. The regional project leader Magnus Nystrand showed the results after the hard work of removing Rosa rugosa in the sand dunes. The majority of the plant material has been removed and the discussion now is what to do with the remaining tilling’s coming up.

Vresrosgrävning i Haverdal

At large areas Pinus mugo has been removed and here we can see the sand reclaiming the site.

Bergtallröjning i Halland

At four locations in the sites, the project outdoor museums have been built up to inform the public about the values in the sandy habitats and how to manage them. Here the outdoor museum at Laholmsbuktens sanddynsreservat.

Utemuseum i Laholmsbukten

The European Commission visits Sand Life

For two days in June 2016 Sand Life was visited by the technical officer Ana Klenovsek at the European Commission and the external monitor Inga Racinska. The purpose of the visit was to see how the project progress and we took the opportunity to show some of the major restorations to the visitors. The first stop was at the  pre-restored Gropahålet where mountain pines have been felled to make way for large clearings with brilliant white sand. Information boards and the outdoor museum at Friseboda with a ramp for disabled visitors. In the hilly landscape at Drakamöllan, the 3 hectares ploughed grasslands were showed,  as well as the prescribed burnings of heather and newly created sand patches. At the Falsterbo peninsula in the southwest of the county of Skåne, we visited the sandy reefs outside Falsterbo where 6.3 hectares hvae been cleared from Japanese rose (Rosa rugosa), and where the difficulty of removing an alien and invasive species were discussed. Finally the 20 hectares of cleared overgrowth of birch at Falsterbo firing range was shown, together with one of the project’s newest outdoor museum. During day two, the European Commission’s financial officer Tommy Sejersen and the external auditor Peter Mecko to discuss the project’s financial progress.

Marit Hedlund visar de sandiga gläntorna i Gropahålet för EU-kommissionen.

Marit Hedlund shows the sandy gaps in the wooded sand dunes of Gropahålet to the European Commission.

Redan under andra säsongen har backtimjan vandrat in i kanterna i en av de nyskapade gläntorna i Gropahålet.

Already during the second growth season, the wild thymes (Thymus serpyllum) has colonized the edges in one of the newly created sand patches at Gropahålet.

Maria Sandell visar kommissionens Ana Klevnovska utemuseet i Friseboda.

Maria Sandell shows the outdoor museum in Friseboda to Ana Klenovsek from the European Commission.

Drygt 3 hektar plöjdes på Drakamöllan under våren 2015. I vänstra kanten ses en tillfällig inhägnad för att stänga ute de betande djuren och få upp blomrikedomen.

About 3 hektares of heathland were ploughed at Drakamöllan during spring 2015. To the left, an inclosure can be seen that fence out the grazing animals to let the plants flower and set seeds.

Karl-Johan Pålsson förklarar den omständiga processen med att röja vresros på revlarna vid Flommen.

Karl-Johan Pålsson explains the complex process of removing the Japanese rose on the sandy reefs at Flommen.

EU-kommissionen besöker Sand Life

Under två dagar i juni 2016 fick Sand Life besök av EU-kommissionens technical officer Ana Klenovsek och deras externa monitor Inga Racinska. Syftet med besöket var att se hur projektet rullar på och vi passade på att visa upp några av de större restaureringarna för besökarna. Först det färdigrestaurerade Gropahålet där bergtall avverkats för att lämna plats åt stora gläntor med lysande vit sand. Informationstavlor och utemuseet vid Friseboda med sin handikappanpassade ramp. I backlandskapet vid Drakamöllan visades 3 hektar plöjningar, ljungbränning och nyaskapade grävningar. På Falsterbohalvön i sydväst besöktes revlarna utanför Flommen med 6,3 hektar bortröjd vresros och där svårigheten med att få bort en främmande och invasiv art diskuterades. Till sist visades 20 hektar röjd igenväxning av björk på Falsterbo skjutfält där också ett av projektets nyare utemuseum står placerat. Under dag två anslöt även EU-kommissionens financial officer Tommy Sejersen och externa auditor Peter Mecko för att diskutera projektets finansiella utveckling.

Marit Hedlund visar de sandiga gläntorna i Gropahålet för EU-kommissionen.

Marit Hedlund visar de sandiga gläntorna i Gropahålet för EU-kommissionen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Maria Sandell visar kommissionens Ana Klevnovska utemuseet i Friseboda.

Maria Sandell visar kommissionens Ana Klenovsek utemuseet i Friseboda.

Drygt 3 hektar plöjdes på Drakamöllan under våren 2015. I vänstra kanten ses en tillfällig inhägnad för att stänga ute de betande djuren och få upp blomrikedomen.

Drygt 3 hektar plöjdes på Drakamöllan under våren 2015. I vänstra kanten ses en tillfällig inhägnad för att stänga ute de betande djuren och få upp blomrikedomen.

Karl-Johan Pålsson förklarar den omständiga processen med att röja vresros på revlarna vid Flommen.

Karl-Johan Pålsson förklarar den omständiga processen med att röja vresros på revlarna vid Flommen.

 

 

Nu brinner det i Sand Life

Nu har vårens bränningar startat inom Sand Life för att få bort gammalt fjolårsgräs och gammal förvedad ljung. Igår (22/03/2016) brändes 8 hektar ljung på Brösarps norra backar i östra Skåne. Vädret var perfekt med sol och lagom vind. Ett stort bränningslag hjälptes åt att styra elden under ledning av bränningsledaren Magnus Jönsson.

Bränning BNB 2016När bränningen var över blev resultatet som kan ses nedan. Om några veckor spirar det och marken blir grön igen.

Avbränd yta på BNB 2016

Nu fortsätter vi på Revingefältet

I veckan påbörjades vinterns restaureringar av de sandiga markerna på Revingefältet. Under några veckor framöver kommer ny sand att grävas fram och senare under våren kommer gammal växtlighet att brännas av och ytor att plöjas. Målet är att skapa ett mera varierat landskap med en mosaik av blottlagd sand och växtlighet. I de öppna, solbelysta sandgroparna trivs växter och smådjur som älskar varm sand och som inte har en chans att klara sig där grässvålen har tätnat och marken blivit kall och fuktig.

Sand grävs fram på Revingefältet under vintern 2016.

Sand grävs fram på Revingefältet under vintern 2016.

 

Snabba svar på åtgärder i Sand Life

Blommande sandvita och fältmalört samt de rödlistade kärlväxterna luktvädd, hedblomster och dvärgseradella hittades i nyskapade sandblottor på Revingefältet redan första sommaren efter att åtgärderna gjorts.

Blommande luktvädd på Revingefältet

Blommande luktvädd på Revingefältet

Under vintern 2014/2015 skapades cirka 200 sandblottor på det militära övningsfältet vid Revingehed. Växtligheten grävdes bort på 100 m2 ytor fördelade över hela fältet och uppe i den nordöstra delen schaktades större ytor så att den rena sanden visade sig. Dessa ytor undersöktes sedan under sommaren 2015 för att se hur snabbt växterna etablerade sig i sanden och om det även fanns naturvårdsintressanta arter bland dessa.

Trettiotvå ytor inventerades vad gäller förekomsten av växter, och resultatet räknades ut som % av totala antalet ytor. Totalt hittades 54 växtarter i 32 inventerade ytorna och i genomsnitt fanns 8 arter per yta. Vanligaste arten var bergsyra, som nästan fanns i alla ytorna. Förutom de rödlistade arterna dvärgserradella, luktvädd och hedblomster, hittades viktiga nektarkällor och värdväxter för insekter (t ex åkervädd och fältmalört).

Under Sand Lifes gång följs biotoperna och dess arter upp av Lunds universitet och resultaten sammanställs i rapporter som kommer att finnas tillgängliga på projektets hemsida.

 

Bland stridsvagnar och militärer

Sand Life bland stridsvagnar på Regementets dag

Sand Life bland stridsvagnar på Regementets dag

På lördagen den 22 augusti 2015 strålade solen över Revingehed och Regementets dag, där Sand Life passade på att prata sandmarker. Upp emot 10 000 besökare fanns på plats och en stor del av dessa besökte Länsstyrelsens tält. I tältet turades representanter från Länsstyrelsen, Lunds kommun och P7 om att informera om naturvården på Revingefältet, i kommunen och i länet. Inte minst så kunde Sand Life berätta om alla de åtgärder som gjorts under vintern 2014/2015 på Revingefältet.

– Många var nyfikna på alla de solgropar med bar sand som grävts på heden under vintern, säger Gabrielle Rosquist från Sand Life som var på plats för att diskutera naturvård och sandmarker med besökarna.

Sand Life finns med på Regementets dag

Sand Life finns med på Regementets dag

 

Sand Life på Öland i juni 2015

Under två dagar, den 9:e och 10:e juni 2015, besökte de som arbetar med åtgärder i Sand Life Öland och de fem områden som ingår i projektet. Den första dagen besöktes Gårdby sandhed, Åby sandbackar samt Skedeås. Johan Jansson på länsstyrelsen i Kalmar visade de åtgärder som hittills genomförts inom projektet och man fick se skapade sandblottor, områden som naturvårdsbränts, avverkning av tall och stängseluppsättning inför bete. Dag två besöktes naturreservaten Bödakustens västra och östra. I Bödakustens östra har arbetet med att restaurera sanddynerna påbörjats genom att tall har avverkats i de igenväxande trädklädda dynerna. Sandområdena öppnas upp för att öka förekomsten av solbelyst tall, som är så viktigt för den vedlevande insektsfaunan i området.

Öppen sand för att återskapa sandstäpp på Gårdby sandhed

Några av deltagarna studerar den öppna sanden som plockats fram för att återskapa sandstäpp på Gårdby sandhed

 

 

 

Tyska Sandrasen besöker Sand Life

Under tre intensiva dagar visade Sand Life upp sina vackraste områden och diskuterade sandmarksskötsel med representanter från det tyska Life-projektet Sandrasen www.sandrasen.se. Dagarna var mycket givande för alla inblandade och erfarenheter utbyttes av allt från restaureringsarbeten och Life-projekt. Den förste juni besöktes Hallands sanddyner och Pamela, Holger, Andreas och Sussanne blev guidade runt bland de röjningar, bränningar och schaktningar som gjorts.

Tyska Sandrasen besöker Sand Life

Tyska Sandrasen besöker Sand Life

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi besökte olika typer av sandmarker och tittade på ytor där bergtall avverkats på Hökafälet, den restaurerade Vapnö grustäkt med blommande hårginst samt Haverdal där vresros grävts bort, säger Manus Nystrand, regional projektledare i Halland. Solen var med oss under dagen och ett fåtal sandbin tittade fram i Vapnö där vi visades runt av Kill Persson”.

I Skåne visade och berättade professor Pål Axel Olsson om sina undersökningar i sandstäppsområden. Deltagarna kunde njuta av blommande sandnejlika och se den karakteristiska tofsäxingen vid bland annat Everöd och i Vitemölla.

Blommande sandnejlika vid Bosarp

Blommande sandnejlika vid Bosarp

 

 

 

 

 

 

 

 

Hur man kan öppna upp tallskog på sanddyner studerades vid Gropahålet och hur man kan återskapa det forna brukandet av sandmarker vid Drakamölla. Som avslutning avnjöt deltagarna sin medhavda fika i en av solgroparna norr om Klammersbäck.

IMG_1156