Haverdals naturreservat ska restaureras inom projektet Sand Life
Under 1700 och 1800-talet ingick reservatet i den öppna utmark som bestod av betade sandhedar. Bete, avverkning och torvtäkt ledde på1600-1700 talet att markerna överutnyttjades och flygsand blev ett problem. Man vidtog då i allt större utsträckning åtgärder för att binda sanden. Dessa åtgärder fortsatte man med enda fram till slutet på 1900- talet.
På 1920-talet ansåg vissa personer inom naturskyddsföreningen att Haverdals flygsandfält borde bevaras och delar av området förvärvades. Områdena som köpts in såldes senare till staten och reservatet bildades 1942.
De högsta biologiska värdena i reservatet är kopplade till de öppna sandmarkerna som har en lång historia och kontinuitet i landskapet. I området förekommer ett flertal rödlistade arter knutna till öppna sandmarker och hedar. På stranden och i de öppna dynerna påträffas till exempel de hotade arterna sandmålla, havsmurarbi och röd strandkrypare.
En restaureringsplan har tagits fram för området
En restaureringsplan har nu tagits fram inom Sand Life projektet för att verka som vägledande under restaureringsarbetet. Området som nu ska restaureras är ca 150 ha och består av öppna sanddyner, sandiga hedar, igenväxta och skogbevuxna dyner. Vresros, tall- och lövsly samt bergtall utgör en stor del av igenväxningen. Sandmarkerna i Haverdals naturreservat hotas av denna igenväxning och brist på ytor med öppen sand och nektarproducerande arter. Det övergripande målet med restaureringen är att gynna de öppna sandmiljöerna och de flertalet hotade arter som är knutna till denna typ av miljöer.
Fokus med restaureringsåtgärderna är att öppna upp de ytor som är stadda under igenväxning samt att skapa områden med öppen sand och en rik sandmarksflora.
Se även: