Under tisdagen 19 mars 2013 samlades 46 personer i Halmstad för att diskutera hur man bäst restaurerar och sköter olika typer av sandiga marker. Sand Life arrangerade workshopen för att samla alla goda exempel som finns om hur man arbetar med sandiga marker. Se kort projektpresentation Workshop Sand Life Halland 2013.

Naturvårdsspecialisterna Krister Larsson och Kill Persson presenterade metoder som använts för att restaurera och sköta sandmarker i Halland. Vi bekantade oss med olika typer av bandgrävare och hjulgrävare utrustade med gripklor och gallerskoper, allt för att dra upp tallar eller gräva vresros och få fram ytor med öppen sand. Även branden stod i fokus eftersom det är ett mycket kostnadseffektivt sätt att sköta sandiga marker som dessutom har visat sig positivt för många växter och djur. Se vidare i presentation “Krister Larsson SandLife 2013 Effekter av åtgärder“.

Från vårt grannland i väster berättade Henrik Kristensen från danska Naturstyrelsen om hur man i enormt stor skala tagit bort tallplanteringar och bekämpat vresros på Jylland. Även i Danmark har arbetet med sandmarkerna finansierats genom Life+ projekt. Se vidare på Naturstyrelsens hemsida.

För andra sandmarksarter har förekomsten av kalk i markerna stor betydelse och professor Pål-Axel Olsson från Lunds universitet visade hur kalkhalt påverkar vilka växter och svampar som finns i sandmarken. På dessa marker måste man komma ihåg att se hur djupt kalken ligger i marken innan restaureringarna tar fart.

helagänget

Några av oss som pratade Pål-Axel Olsson, Krister Larsson, Gabrielle Rosquist, Margareta Lindgren och Kill Persson.

Betydelsen av att engagera de som bor i sandmarkerna fick vi insyn i när Margareta Lindgren från Laholms kommun berättade om deras vresrosröjningar på Skummeslövsstrand. Från att ha varit rädda för ny sandflykt i sitt område är det nu lokalbefolkningen som själva sköter sin strandhed. Se vidare hur Laholms kommun arbetat med sina sandmarker på stränderna i Skummeslöv och Mellby.

Rädslan för sandflykt kom upp under dagen, men med historisk tillbakablick kunde Krister Larsson visa att sandflykten i västkustens dynområden snarast kom från grästorvsbrytning under orostider och som redan stoppats när 1700 och 1800-talens tallplanteringar tog fart. Se vidare i presentationen “Krister Larsson SandLife 2013 Historik“.

Får nu alla dessa åtgärder den positiva effekt på sandmarkernas växter, djur och svampar som vi förväntar oss? Ja, så ser i alla fall resultaten ut från de uppföljningar i Halland som bland annat gjorts inom ramen för Åtgärdsprogrammen för hotade arter. Generellt så har det visat sig att så fort det blir ytor med öppen sand så kommer insekterna på besök, vilket tyder på att bar sand är en bristvara i området. Det förr så ovanliga havstapetserarbiet har blivit så vanligt i restaurerade områden så att arten kanske till och med åker ut ur rödlistan vid nästa tillfälle.

I minnesanteckningarna från dagen kan du läsa vidare om skötsel och restaurering av sandmarker,  Minnesanteckningar .

Kommentera