Nu tas bergtallen i Haverdal bort

I veckan påbörjas restaureringarna i Haverdal där bland annat bergtall kommer att avverkas. Arbetet kommer att pågå under hela vintern. De områden som ingår i restaureringarna finns markerade på kartan nedan. Inom de markerade ytorna ska all bergtall, contortatall och gran tas bort samt visst inslag av björk, asp och al. Vanlig tall inklusive trolltallar ska sparas.

Under arbetets gång läggs virket i upplag på avverkningsytorna förutom i yta nummer fyra där upplaget placeras på stranden strax väster om ytan, markerat på kartan. Vid upplagen sker även flisning av materialet vilket kan medföra visst buller och damm i det absoluta närområdet. Det flisade materialet transporteras från området i containrar på specifika stigar, vilka är markerade på kartan. För att undvika olyckor är det är viktigt att inte gå för nära maskinerna eller skogshuggarna under den tid arbetet pågår. Maskinförarna har begränsad sikt när de arbetar.

Vid frågor, kontakta Magnus Nystrand på Länsstyrelsen i Halland 010 – 224 33 19.

Den täta bergtallen i Haverdal som kommer att plockas bort.

Den täta bergtallen i Haverdal som kommer att plockas bort.

 

Ytor där avverkning av bergtall, contortatall och gran kommer att ske vintern 2016-17.

Ytor där avverkning av bergtall, contortatall och gran kommer att ske vintern 2016-17.

 

Sveriges Life-projekt samlade i Örebro

Under två dagar i november 2016 samlades representanter för de svenska Life-projekten i Örebro. Allt som rör hur man genomför ett Life-projekt diskuterades; hur gör vi upphandlingar så att de räcker för EU, kan man förlänga ett projekt, hur gör man en Midterm report och vad innebär det att få en EU-revision efter avslutat projekt? Ekonomerna drog sig avsides för att prata tidredovisning och fakturahantering.

Vi gjorde ett besök till sjön Tysslingen där vårt värd-projekt Reclaim restaurerar våtmarker runt en fågelrik slättsjö. Projektledaren Jesper Pietsch ledde oss till engammal transformatorstation som byggts om till naturrum. Vi fick ett stopp i en raststuga för att se ut över nyskapade häckningsöar och muddring. Vi fick även se en ombyggd pistmaskin som används för vasslåtter på de sanka markerna runt sjön (se foto nedan).

Life-möte i Örebro nov 2016
pistmaskin

Full fart i Halland

Nu är det full fart på restaureringarna av sanddynerna i Laholmsbuktens sanddynsreservat i södra Halland. Om du följer länken nedan så kan du se en liten filmsekvens om hur en bandtraktor skapar sandblottor. För att få bort sly, vresros och bergtall behöver vi ibland ta hjälp av starka maskiner. Rötterna måste bort så att inte sandblottorna växer igen. Detta är en av de åtgärder vi har inom projektet Sand Life, vars mål är att återskapa delar av de forna öppna sandmarkerna med en mosaik av blommande örter och solexponerade sandblottor.

Länk till film om aktivt skapande av sandblottor på 1 minut.

Från ord till handling i Hagestad

Naturvårdare på Länsstyrelsen Skåne samlades under en fin höstdag i slutet av september i Hagestads naturreservat för att se hur planer kan bli verklighet. Per Carlsson har genom reservatsbildning och revidering av skötselplaner skissat upp hur naturvärdena bör utvecklas i området och Magnus Jönsson har sen genom Sand Life restaurerat de sandiga habitaten.

Enhetsdag i Hagestad

Det är inte ofta som planförfattarens idéer direkt förverkligas i naturen. Nedan ses hur den trädklädda dynen öppnats upp i Hagestad genom Sand Life.

Drönarbilder Hagestad 2016

 

Sand och LIFE i München

I augusti 2016 var Sand Life inbjuden att prata på en workshop om sandmarksrestaurering inom Life-projekt i tyska Freising utanför München. Projektet berättade om de lärdomar vi hittills dragit både vad gäller de olika restaureringsåtgärderna och hur viktig kommunikationen är. Workshopen ingick i en större konferens SER2016 om ”Best Practice i Restoration” med 330 deltagare från 41 länder.

Övriga projekt som presenterades var gräsmarksrestaurering i tyska Sandrasen genom Holger Rossling, restaurering av kustdyner i den tyska delen av projektet ”Life Balt Coast” av Hauke Drews, restaurering av sandstäpp i det belgiska projektet ”Life Herbages” av Youri Martin och Klaus Kretschmer som presenterade resultat från projektet ”Life ekskogar”. Presentationerna är på engelska och kan hämtas från Sandrasens hemsida.

sandworkshop-freising

Vad har hänt i Halland?

Vid en mini-workshop den 16 – 17 augusti träffades projektets förvaltare i Halland för att diskutera restaureringsåtgärder och vad som är bästa praxis. Den regionala projektledaren Magnus Nystrand visade resultaten efter det hårda arbetet med att ta bort vresros i sanddynerna. Huvuddelen av växtmaterialet har avlägsnats, men nu är diskussionen vad man ska göra med de småplantor som kommer upp från kvarglömda rotdelar.

Vresrosgrävning i Haverdal

På stora områden har planterad bergtall har tagits bort och här kan vi se sanden återta platsen.
Bergtallröjning i Halland

Vid fyra platser i de områden, har projektets utemuseer byggts upp för att informera allmänheten om värdena i de sandiga miljöerna och hur man bäst sköter dessa. Här kan ett av museerna i Laholmsbuktens sanddynsreservat ses.

Utemuseum i Laholmsbukten

 

EU-kommissionen besöker Sand Life

Under två dagar i juni 2016 fick Sand Life besök av EU-kommissionens technical officer Ana Klenovsek och deras externa monitor Inga Racinska. Syftet med besöket var att se hur projektet rullar på och vi passade på att visa upp några av de större restaureringarna för besökarna. Först det färdigrestaurerade Gropahålet där bergtall avverkats för att lämna plats åt stora gläntor med lysande vit sand. Informationstavlor och utemuseet vid Friseboda med sin handikappanpassade ramp. I backlandskapet vid Drakamöllan visades 3 hektar plöjningar, ljungbränning och nyaskapade grävningar. På Falsterbohalvön i sydväst besöktes revlarna utanför Flommen med 6,3 hektar bortröjd vresros och där svårigheten med att få bort en främmande och invasiv art diskuterades. Till sist visades 20 hektar röjd igenväxning av björk på Falsterbo skjutfält där också ett av projektets nyare utemuseum står placerat. Under dag två anslöt även EU-kommissionens financial officer Tommy Sejersen och externa auditor Peter Mecko för att diskutera projektets finansiella utveckling.

Marit Hedlund visar de sandiga gläntorna i Gropahålet för EU-kommissionen.

Marit Hedlund visar de sandiga gläntorna i Gropahålet för EU-kommissionen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Maria Sandell visar kommissionens Ana Klevnovska utemuseet i Friseboda.

Maria Sandell visar kommissionens Ana Klenovsek utemuseet i Friseboda.

Drygt 3 hektar plöjdes på Drakamöllan under våren 2015. I vänstra kanten ses en tillfällig inhägnad för att stänga ute de betande djuren och få upp blomrikedomen.

Drygt 3 hektar plöjdes på Drakamöllan under våren 2015. I vänstra kanten ses en tillfällig inhägnad för att stänga ute de betande djuren och få upp blomrikedomen.

Karl-Johan Pålsson förklarar den omständiga processen med att röja vresros på revlarna vid Flommen.

Karl-Johan Pålsson förklarar den omständiga processen med att röja vresros på revlarna vid Flommen.

 

 

Nu brinner det i Sand Life

Nu har vårens bränningar startat inom Sand Life för att få bort gammalt fjolårsgräs och gammal förvedad ljung. Igår (22/03/2016) brändes 8 hektar ljung på Brösarps norra backar i östra Skåne. Vädret var perfekt med sol och lagom vind. Ett stort bränningslag hjälptes åt att styra elden under ledning av bränningsledaren Magnus Jönsson.

Bränning BNB 2016När bränningen var över blev resultatet som kan ses nedan. Om några veckor spirar det och marken blir grön igen.

Avbränd yta på BNB 2016

Nu fortsätter vi på Revingefältet

I veckan påbörjades vinterns restaureringar av de sandiga markerna på Revingefältet. Under några veckor framöver kommer ny sand att grävas fram och senare under våren kommer gammal växtlighet att brännas av och ytor att plöjas. Målet är att skapa ett mera varierat landskap med en mosaik av blottlagd sand och växtlighet. I de öppna, solbelysta sandgroparna trivs växter och smådjur som älskar varm sand och som inte har en chans att klara sig där grässvålen har tätnat och marken blivit kall och fuktig.

Sand grävs fram på Revingefältet under vintern 2016.

Sand grävs fram på Revingefältet under vintern 2016.

 

Snabba svar på åtgärder i Sand Life

Blommande sandvita och fältmalört samt de rödlistade kärlväxterna luktvädd, hedblomster och dvärgseradella hittades i nyskapade sandblottor på Revingefältet redan första sommaren efter att åtgärderna gjorts.

Blommande luktvädd på Revingefältet

Blommande luktvädd på Revingefältet

Under vintern 2014/2015 skapades cirka 200 sandblottor på det militära övningsfältet vid Revingehed. Växtligheten grävdes bort på 100 m2 ytor fördelade över hela fältet och uppe i den nordöstra delen schaktades större ytor så att den rena sanden visade sig. Dessa ytor undersöktes sedan under sommaren 2015 för att se hur snabbt växterna etablerade sig i sanden och om det även fanns naturvårdsintressanta arter bland dessa.

Trettiotvå ytor inventerades vad gäller förekomsten av växter, och resultatet räknades ut som % av totala antalet ytor. Totalt hittades 54 växtarter i 32 inventerade ytorna och i genomsnitt fanns 8 arter per yta. Vanligaste arten var bergsyra, som nästan fanns i alla ytorna. Förutom de rödlistade arterna dvärgserradella, luktvädd och hedblomster, hittades viktiga nektarkällor och värdväxter för insekter (t ex åkervädd och fältmalört).

Under Sand Lifes gång följs biotoperna och dess arter upp av Lunds universitet och resultaten sammanställs i rapporter som kommer att finnas tillgängliga på projektets hemsida.