Hur har växter och djur påverkats av sandmarksåtgärderna?

Målsättningen i Sand Life har varit att återställa, bibehålla och förbättra de sandiga livsmiljöerna. De metoder för restaurering som använts har varit väl beprövade. Hur växter och djur har påverkats av åtgärderna har följts upp. Nu är projektet slut och resultaten har sammanställts.

Den viktigaste strukturen, mängden blottlagd sand, har fördubblats i projektområdena. I sanddynerna har bergtall och vresros nästan helt avlägsnats, och igenväxningsvegetation har trängts starkt tillbaka till förmån för karaktäristiska sandmarksarter som strandvial och martorn.

Det mest positiva resultatet är att den sedan decennier pågående minskningen av fältpiplärkan har hejdats och antalet fåglar börjat öka. Även nattskärran som lever i halvöppna sandmarker har ökat med över 20 procent när täta tallskogar har öppnats upp.

De steklar och skalbaggar som gynnas av öppen sand har ökat där sanden blottlagts. Även nattflyn har ökat i de tallskogar som öppnats upp och där gläntor skapats.

All uppföljning har sammanställts under 2018 i två rapporter, dels en om vegetation och strukturer, dels en om flora och fauna. Hur det gått för fältpiplärkan finns i en rapport från 2017.

Slutkonferens i Sand Life

Solen sken över projektets slutkonferens som hölls i Kristianstad 22 – 24 maj. Under tre lyckade dagar presenterades allt som genomförts inom projektet och vilka effekter det fått på sandmarkernas arter och habitat. Experter fanns på plats och gav sin syn på sandmarkerna och behovet av skötsel och  internationella gäster berättade om vad som är på gång i sandmarkerna ute i Europa.

Den som vill veta mer om vad som lyftes under konferensen kan se alla presentationerna här.

Slutkonferensen på besök i Hagestad under guidning av Länsstyrelsens Magnus Jönsson. Foto Gabrielle Rosquist

Aktuellt om åtgärderna vid Byrum i Bödakusten västra

Länsstyrelsen genomför åtgärder för att bevara naturvärden vid Byrum i Bödakustens västra naturreservat. Arbetet sker inom projektet Sand Life. Här är en beskrivning av nuläget och det återstående arbetet.

Längs med stranden har balsampoppeln röjts ner och sedan några veckor tillbaka pågår ett arbete med att gräva upp stubbar och rötter och återställa körspår. Ett område i den södra delen och ett område vid den norra parkeringen kommer inte att grävas upp i nuläget. Arbetet beräknas vara avslutat strax efter årsskiftet.

I skogen är avverkningarbetet klart och det mesta virke och ris har transporterats ut. En del ris återstår att transporteras ut eller läggas i högar som bränns. Det mesta riset läggs i högar utanför området för att torka så att det sedan kan användas som bränsleflis.

I vinter kommer gräv- och avbaningsarbeten ske i skogsområdet. I vissa områden kommer stubbar att grävas upp och moss- och lavvegetation kommer att banas av. Det är en hel del fula spår efter maskinerna som kommer att återställas i arbetets slutfas. Den här delen av arbetet är planerat att inledas i slutet på januari och pågå till slutet av mars.

En negativ trend är vänd – fältpiplärkan ökar

Positiva resultat från Sand Life – fältpiplärkan ökar igen och en negativ trend har äntligen vänt. Sedan 2013 har reviren i Skåne – de enda i landet – ökat med 20 procent.  Ökningen har ett direkt samband med restaureringarna i projektet.

Revirhävdande fältpiplärka (Anthus campestris) i Brösarp 2017. Fotograf: Patrik Olofsson

Trenden i början av Sand Life

De senaste 100 åren har de öppna sandmarkerna minskat drastiskt i landskapet, en följd av bland annat exploatering och plantering av arter som bergtall och vresros. Utvecklingen har varit förödande för flera sandlevande växt- och djurarter, däribland fältpiplärkan. Fältpiplärkan var en allmän fågel i Skåne i början av 1900-talet, och häckade i stora delar av södra Sverige, men den har blivit allt ovanligare i takt med att sandmarkerna har minskat.

Enligt Artdatabanken fanns 1983 ännu 210 revir i Skåne och 50 i Halland. Under 2013 inventerade ornitologen Patrik Olofsson antalet revir som då hade sjunkit till endast 33 revir, samtliga i östra Skåne, den lägsta siffran någonsin.

Tydlig uppgång i slutet av Sand Life

Efter insatser i Sand Life med återställning av sandmarker, borttagning av tall och vresros och grävande av sandblottor har Patrik Olofsson gjort en uppföljning. Den nya inventeringen visar en tydlig uppgång för fältpiplärkan där 40 revir konstaterades. Inventeringen visar överlag många fåglar på och kring nyöppnade, brända eller på andra sätt behandlade ytor (t ex Brösarps norra backar, Ravlunda, Drakamöllan, Kumlan-Möllegården). Den negativa trenden har inte bara stannat av, den har även vänt!

Naturvårdsbränning för mångfalden

Nu brinner det på de gräs- och ljungbeklädda markerna i Sand Life. När våren kommer och markerna torkar upp är naturvårdsbränning ett enkelt sätt att bli av med nervissnad växtlighet från tidigare år. Naturvårdsbränning är en gammal beprövad metod för att förnya betet för djuren, men den har också visat sig gynna de vilda växter, djur och svampar som lever i de öppna markerna.

Under 2017 kommer gammal fjolårsvegetation att brännas av i flera områden som ingår i Sand Life. Nedan ett exempel från Revingefältet i mars.

Film bränning Revinge 2017

Vresrosen tas bort i Böda

Nu tas vresrosen bort inom Böda östra på Öland. De kustnära sanddynerna blir mer lättillgängliga för oss besökare samtidigt som varierande miljöer skapas för områdets växt- och djurliv. Vresrosen kommer ursprungligen från Japan och har planterats i kustnära sanddyner för att binda sanda sanden. Rosplantorna visade sig vara effektiva på att sprida sig och täcker på många håll de tidigare öppna kustområdena. Idag är det en brist på solbelyst sand och därför grävs vresrosorna upp för att få bort alla rotdelar.

En sandblotta har skapats där det tidigare stod ett buskage med vresros.

En sandblotta har skapats där det tidigare stod ett buskage med vresros.

 

Vresrosen har även stått där det finns klappersten.

Vresrosen har även grävts bort där det finns klappersten.

 

 

 

 

 

 

Ljungen skördas på Gårdby sandhed

Nu skördas ljungen på Gårdby sandhed för att återfå den tidigare ljusare och varmare miljön. Nu kan solens strålar nå de sandblottor som också skapas och insekter kan bygga sina bon i den varma sanden. De växter och svampar som utgör den sällsynta sandstäppen får också mer utrymme.

Där ljungen klippts på Gårdby sandhed.

Där ljungen skördats på Gårdby sandhed.

För att skapa mer blottad sand så harvades en yta på Gårdby sandhed efter att ljungen tagits bort.

Harvning av sandheden på Gårdby för att skapa ny succession för sandmarkens växt- och djurliv.

Harvning av sandheden på Gårdby för att skapa ny succession för sandmarkens växt- och djurliv.