Under två dagar, den 9:e och 10:e juni 2015, besökte de som arbetar med åtgärder i Sand Life Öland och de fem områden som ingår i projektet. Den första dagen besöktes Gårdby sandhed, Åby sandbackar samt Skedeås. Johan Jansson på länsstyrelsen i Kalmar visade de åtgärder som hittills genomförts inom projektet och man fick se skapade sandblottor, områden som naturvårdsbränts, avverkning av tall och stängseluppsättning inför bete. Dag två besöktes naturreservaten Bödakustens västra och östra. I Bödakustens östra har arbetet med att restaurera sanddynerna påbörjats genom att tall har avverkats i de igenväxande trädklädda dynerna. Sandområdena öppnas upp för att öka förekomsten av solbelyst tall, som är så viktigt för den vedlevande insektsfaunan i området.

Några av deltagarna studerar den öppna sanden som plockats fram för att återskapa sandstäpp på Gårdby sandhed

Under tre intensiva dagar visade Sand Life upp sina vackraste områden och diskuterade sandmarksskötsel med representanter från det tyska Life-projektet Sandrasen www.sandrasen.se. Dagarna var mycket givande för alla inblandade och erfarenheter utbyttes av allt från restaureringsarbeten och Life-projekt. Den förste juni besöktes Hallands sanddyner och Pamela, Holger, Andreas och Sussanne blev guidade runt bland de röjningar, bränningar och schaktningar som gjorts.

Tyska Sandrasen besöker Sand Life

– Vi besökte olika typer av sandmarker och tittade på ytor där bergtall avverkats på Hökafälet, den restaurerade Vapnö grustäkt med blommande hårginst samt Haverdal där vresros grävts bort, säger Manus Nystrand, regional projektledare i Halland. Solen var med oss under dagen och ett fåtal sandbin tittade fram i Vapnö där vi visades runt av Kill Persson”.

I Skåne visade och berättade professor Pål Axel Olsson om sina undersökningar i sandstäppsområden. Deltagarna kunde njuta av blommande sandnejlika och se den karakteristiska tofsäxingen vid bland annat Everöd och i Vitemölla.

Blommande sandnejlika vid Bosarp

Hur man kan öppna upp tallskog på sanddyner studerades vid Gropahålet och hur man kan återskapa det forna brukandet av sandmarker vid Drakamölla. Som avslutning avnjöt deltagarna sin medhavda fika i en av solgroparna norr om Klammersbäck.

Under två intensiva dagar träffade Sand Life övriga svenska Life-projekt på Gotland. Som värd för mötet stod Life ELMIA som försöker utrota almsjukan på Gotland.

Deltagare på nationellt Life-möte på Gotland

Sandens dag arrangerades den 9 maj i Haverdals naturreservat och den 10 maj i Hökafältets naturreservat. Syftet med dagarna var att informera närboende och andra intresserade om vad vi gör inom projektet, varför vi gör det och även hur vi gör det. Människor fick ta del av informationsmaterial om projektet och om hotade arter samt att de fick möjlighet att ställa frågor och diskutera med länsstyrelsens personal.

– Det regnade och blåste i Haverdal och på Hökafältet var det rejält blåsigt, säger Magnus Nystrand, regional projektledare för Sand Life i Halland. Trots vädret var det cirka 120 personer i Haverdal och närmare 80 personer på Hökafältet, så totalt besökte nästan 200 personer evenemanget.

Guidning i Haverdal

Tipspromenader hade ordnats både för vuxna och barn och det fanns möjlighet att kryssa strandfynd och gå på naturskattjakt. Utsökt fika serverades av lokala 5:e klassare från Haverdals byskola och från Mellbystrandsskolan.

Fika erbjöds på Sandens dag i Haverdal

Vi hade grävmaskiner på plats som visade hur vi gräver vresros. Och vissa passade på att provköra maskinerna.

Undersökning av en grävmaskin i Haverdal

Under augusti 2014 guidades cirka 150 personer av insektsexperten Mikael Sörensson. Mikael arbetar till vardags med insekter på Lunds universitet och delade med sig av sin enorma kunskap. Barn och vuxna sprang runt och letade småkryp som Mikael sedan entusiastiskt kåserade runt.

Under fem olika guidningar på Revingefältet, vid Löderups strandbad, i Ängelholms kronopark, på Vitemölla strandbackar och på Ravlunda skjutfält fick närboende och övrig allmänhet en inblick i sandlivet. Vi fick veta att det lilla smalbiet gärna går och lägger sig i flockfibblans blomma tillsammans med sina artfränder för att sova. Att hanarna av humlorna inte sticks. Och att livet i kodyngan är rikt bara den är lagom färsk. Gemensamt för många av de insekter vi hittad var att de behövde tillgång till bar sand och blommande växter.

I Löderup avslutades vandringen vid en stor sandblotta som korna i hagen hjälpte till att hålla öppen. – Entomologen får rysningar av välbehag av all den bara sanden, utbrister Mikael, och framförallt när det finns små branter i sanden där bina kan bygga sina bo, tillägger han! Ska en stor del av de insekter vi har på södra Sveriges sandmarker idag finnas kvar även för kommande generationer bör en 1800-tals känsla med upplöjda tegar återskapas, fast i mindre skala.

Sand Life var på plats när en av världens största orienteringstävlingar hölls i naturreservatet Friseboda. Under en varm och solig dag sprang 20 000 orienterare ute i det sandiga området och hjälpte till att hålla sanden öppen.

Under tisdagen 22 juli 2014 hade världstävlingen O-ringen en av sina etapper i ett av Sand Lifes projektområden, Friseboda. 20 000 orienterare och besökare hjälpte till att skapa nya solgropar med öppen sand. Projektet var på plats och passade på att informera om områdets unika natur med allt ifrån den sällsynta fältpiplärkan på sandheden till det lilla myrlejonet i sina solgropar i tallgläntornas sand. Samtidigt berättade vi om de krav på sanddynsmiljöerna som många av Frisebodas arter har och det var många som gladdes över att deras tävling kunde vara till nytta för naturvården.

Maria Sandell, regional projektledare, fick många möjligheter att berätta om varför de täta bergtallsplanteringarna tagits ner i området och att det behövs mer av de öppna, solbelysta ytorna. Målet med våra restaureringsåtgärder är ett Friseboda med allt från den slutna äldre tallskogen inåt land, den trädklädda dynen med solbelysta gläntor och den öppna sandheden.

Under vintern har framför allt två stora bergtallsplanteringar tagits bort, varav den ena låg i anslutning till målområdet. O-ringen hade önskemål om att vi väntade med att ta bort en del av bergtallsplanteringen för att ge orienterarna ett riktigt klurigt område och det var många som hade svårt att hitta kontrollerna i den täta bergtallen. Men även detta område kommer att tas bort under hösten.

Idag hade Sand Life visning för pressen av ett av de två första utemuseerna vid Rinkaby skjutfält i Skåne. På plats i kanten av den blommande sandstäppen står nu ett monument över en av de unikaste sandmarkerna i södra Sverige och berättar varför just det området är så speciellt. Utemuseet har tre viktiga komponenter; de signalerar att livet i sanden är enormt artrikt, de ger oss information om sandmarkerna och sist vad som är mest spännande i det aktuella området.

Utemuseum på Rinkaby skjutfält i juni 2014.

-Ett utemuseum ger oss information om vad vi ser på plats, säger Karin Hernborg från Kristianstads Vattenrike som ansvarar för produktionen av tolv utemuseum inom Sand Life. För Rinkaby skjutfält får vi veta varför den militära verksamheten varit så betydelsefull för naturvärdena på fältet, vilka spännande upptäckter som man kan göra på plats och vilka hotade arter som är så unika i området. Just på Rinkaby så ska man försöka hitta skalbaggar i bajset, lukta på de väldoftande sandnejlikorna och lyssna till trädlärkans drillande ly-ly-lu-lu-lo i luften.
-Våra utemuseum är viktiga i kommunikationen om varför vi behöver restaurera sandmarker, säger Gabrielle Rosquist projektledare för EU-projektet Sand Life. Ska vi inte tappa det höga antal hotade arter och naturtyper som finns på sandmarkerna så måste dessa åter öppnas upp för både djur, växter och svampar samtidigt som de blir tillgängligare för oss som besökare.

Sandmarkerna i södra Sverige.

Den som inte tar sig till Rinkaby skjutfält kan titta på ett liknande utemuseum vid Friseboda söder om Åhus.