Övervakningen av växter och djur är nu på gång inom Sand Life. Under sommaren 2013 inventerades vegetation, fjärilar, bin, skalbaggar och fåglar i flera av de områden som kommer att restaureras i projektet. Genom dessa inventeringar kan vi följa hur projektet påverkar den biologiska mångfalden och förekomsten av hotade arter.

Inventering av vegetation och skalbaggar i Laholmsbuktens sanddyner, sommaren 2013.

Kill Persson, biolog, guidade runt intresserade deltagare i sandreservatet Tönnersa 27 augusti 2013. Han berättade om historiken kring sanden, vad sandflykten berodde på (överutnyttjande av marken) och hur den bekämpades (bland annat med inplantering av strandråg). På plats visade han en yta i tallplanteringen där bergtall avverkades för sex år sedan. Efter avverkningen var det under några år en öppen sandyta men den håller på att intas av lingon, renlav och björk. Under något av de första åren häckade större strandpipare i den sandiga gläntan och nattskärran har varit aktiv där i flera år. Även dynerna förevisades där skötseln sedan ett antal år tillbaka består av bränning och bekämpning av vresros. Trots den sena säsongen hittades blommande monke och styvmorsviol! Som den svampentusiast Kill är förevisades alla svampar som hittades.

Jeanette Hansson, koordinator för Sand Life i Halland, var också på plats och berättade om Sand Life projektet. Varför man sökt projektet, vilka som deltar, vilka åtgärder som ska göras i Tönnersa och att målet är att mer öppen sand som ska fungera som spridningsytor för främst kärlväxter och som boplatser åt insekter.

Söndagen den 25:e augusti 2013 hade Sand Life möjlighet att visa upp sig på Regementets dag – en tillställning som anordnas årligen ute på Revingehed av det Södra Skånska Regementet. Bland militärer, stridsvagnar, lottor och hemvärn vajade projektets fana. De upp emot 8 000 besökarna kom i strid ström och diskuterade sandmarker och skötsel. För många var det en nyhet att den militära verksamheten faktiskt kunde gynna det unika växt- och djurlivet i sandmarkerna. Bland barnen var vår knappmaskin populär och det var inte många barn som missade att få med sig en liten knapp med något sandlevande djur eller projektets logga.

Revingefältet är ett av de sammanlagt 23 områden som kommer att restaureras inom Sand Life. Samtidigt, på samma fält ca 10 kilometer söder om regementets dag, stod andra medarbetare från Sand Life och informerade om vad som är på gång inom projektet på en tillställning anordnad av EU-projektet LIFEscape.

Följ arbetet med att återskapa sandmarker i Vitemölla, få svar på frågor eller ta med sågen och hjälp till när det bjuds in till informations- och arbetsdag i Vitemölla på söndag 11 augusti

Vad innebär det konkret att restaurera sandmarker? På vilket sätt görs åtgärderna? Och med vilka maskiner? I samarbete med den samrådsgrupp som bildats för naturreservatet bjuder Länsstyrelsen och Stiftelsen Skånska Landskap in till en informations- och arbetsdag.

Den 11 augusti tar vi första steget. På en liten yta påbörjar vi restaureringsarbetet för Haväng och Vitemölla Strandbackar naturreservat – inom ramen för Sandlife och den skötselplan som finns för området. Vi rycker plantor, skapar plats för vidkroniga träd genom att gallra och skapar sandblottor genom att gräva vresros. På plats finns skogsarbetare och vi använder olika mindre maskiner.

Alla som är intresserade är välkomna att delta i arbetet. Det kommer att finns en del handredskap och handskar, men ta gärna med sågar, sekatörer med mera, så kan fler hjälpa till. Representanter från Stiftelsen Skånska Landskap och Länsstyrelsen kommer att vara på plats och berätta om arbetet och svara på frågor.

När? Söndagen den 11 augusti kl. 10-15

Var? Samling vid naturreservatets södra parkering, norr om bron i Vitemölla.

Kontakt? Maria Sandell, regional samordnare för Sand Life i Skåne 0766-40 16 56 eller Stefan Olsson, Stiftelsen Skånska Landskap 0768-87 02 23

Sand Life samarbetar med ARNA – ett kulturprogram som välkomnar konstnärer att bo och arbeta en tid i området kring Harlösa och Revingehed. Konstnärerna, som kommer från olika delar av världen, kommer att gestalta hur den militära närvaron på fältet har gynnat växter och djur och skapat en unik biologisk mångfald på fältet.

Insektsexperten Andreas Nord visar dygnbaggar för konstnärerna

Den regionala projektledaren för Sand Life i Skåne, Maria Sandell, mötte igår de fyra konstnärerna för att berätta om Sand Life och om de biologiska värdena som finns på Revingehed. Därefter följde konstnärerna med på den insektssafari som Sand Life arrangerade vid Krankesjön igår kväll. Här grävde nyfikna barn och vuxna i komockorna efter dyngbaggar och andra spännande insekter som lever i djurens spillning.

Entomologen Andreas Nord berättar med inlevelse om dyngbaggarnas liv och om de hot som finns mot insekter som lever på de sandiga markerna. Militärens stridsvagnar hjälper till att skapa sandblottor och hålla markerna öppna. Det har bidragit till att Revingehed idag är en av Skånes viktigaste lokaler för sandlevande insekter.

–       Vi hoppas att samarbetet med konstnärerna kommer att ge en ytterligare dimension på arbetet med att bevara den biologiska mångfalden på Revingefältet och att vi når nya grupper av människor med information om vårt projekt och de åtgärder vi gör, säger Maria Sandell.

ARNA (Art and Nature), är del av Fågelriket, ett projekt som fokuserar på området kring Vomb och Krankesjön. Under sommaren 2013 har ARNA bjudit in fyra konstnärer att arbeta kring temat ”Swedish army loves flowers”, mer information finns på hemsidan www.arna.nu.

De fyra konstnärerna kommer från Italien, Tyskland och USA;

Arpi Agdere, photographer with Armenian heritage, California, USA http://www.arpiagdere.com

Monica Zaghi, writer with curatorial practice, Italy

Nunzio Paci, visual artist, Italy. http://www.nunziopaci.it

Nicolai Rapp, photographer, Germany http://www.nicolairapp.de

Under tisdagen 19 mars 2013 samlades 46 personer i Halmstad för att diskutera hur man bäst restaurerar och sköter olika typer av sandiga marker. Sand Life arrangerade workshopen för att samla alla goda exempel som finns om hur man arbetar med sandiga marker.

”Det är imponerande att se denna kunskap samlad och den entusiasm som finns för våra sandiga marker”, säger Gabrielle Rosquist projektledare för Sand Life, ”även den stora vilja som finns av att dela med sig av sina erfarenheter är fantastisk”, fortsätter hon.

Kill Persson, Pål-Axel Olsson och Krister Larsson svarar på frågor kring skötsel av sandmarker

Under kunnig ledning av Krister Larsson och Kill Persson fick alla en inblick i de metoder som använts för att restaurera och sköta sandmarker i Halland. Vi bekantade oss med olika typer av bandgrävare och hjulgrävare utrustade med gripklor och gallerskoper, allt för att dra upp tallar eller gräva vresros och få fram ytor med öppen sand. Även branden stod i fokus eftersom det är ett mycket kostnadseffektivt sätt att sköta sandiga marker som dessutom har visat sig positivt för många växter och djur.

Från vårt grannland i väster berättade Henrik Kristensen från danska Naturstyrelsen om hur man i enormt stor skala tagit bort tallplanteringar och bekämpat vresros på Jylland. Även i Danmark har arbetet med sandmarkerna finansierats genom Life+ projekt.

Henrik Kristensen från Naturstyrelsen, Danmark berättade om danska Life+-projekt med anknytning till sandmarker

För andra sandmarksarter har förekomsten av kalk i markerna stor betydelse och professor Pål-Axel Olsson från Lunds universitet visade hur kalkhalt påverkar vilka växter och svampar som finns i sandmarken. På dessa marker måste man komma ihåg att se hur djupt kalken ligger i marken innan restaureringarna tar fart.

Betydelsen av att engagera de som bor i sandmarkerna fick vi insyn i när Margareta Lindgren från Laholms kommun berättade om deras vresrosröjningar på Skummeslövsstrand. Från att ha varit rädda för ny sandflykt i sitt område är det nu lokalbefolkningen som själva sköter sin strandhed.

”Rädslan för sandflykt är något som vi som restaurerar sandmarker ständigt måste hantera”, säger Gabrielle Rosquist. Då får vi ta med oss den kunskap som Krister Larsson gav oss under dagen att sandflykten i västkustens dynområden snarast kom från grästorvsbrytning under orostider och som redan stoppats när 1700 och 1800-talens tallplanteringar tog fart.

Får nu alla dessa åtgärder den positiva effekt på sandmarkernas växter, djur och svampar som vi förväntar oss? Ja, så ser i alla fall resultaten ut från de uppföljningar i Halland som bland annat gjorts inom ramen för Åtgärdsprogrammen för hotade arter. Generellt så har det visat sig att så fort det blir ytor med öppen sand så kommer insekterna på besök, vilket tyder på att bar sand är en bristvara i området. Det förr så ovanliga havstapetserarbiet har blivit så vanligt i restaurerade områden så att arten kanske till och med åker ut ur rödlistan vid nästa tillfälle.