Vresrosen tas bort i Böda

Nu tas vresrosen bort inom Böda östra på Öland. De kustnära sanddynerna blir mer lättillgängliga för oss besökare samtidigt som varierande miljöer skapas för områdets växt- och djurliv. Vresrosen kommer ursprungligen från Japan och har planterats i kustnära sanddyner för att binda sanda sanden. Rosplantorna visade sig vara effektiva på att sprida sig och täcker på många håll de tidigare öppna kustområdena. Idag är det en brist på solbelyst sand och därför grävs vresrosorna upp för att få bort alla rotdelar.

En sandblotta har skapats där det tidigare stod ett buskage med vresros.

En sandblotta har skapats där det tidigare stod ett buskage med vresros.

 

Vresrosen har även stått där det finns klappersten.

Vresrosen har även grävts bort där det finns klappersten.

 

 

 

 

 

 

Ljungen skördas på Gårdby sandhed

Nu skördas ljungen på Gårdby sandhed för att återfå den tidigare ljusare och varmare miljön. Nu kan solens strålar nå de sandblottor som också skapas och insekter kan bygga sina bon i den varma sanden. De växter och svampar som utgör den sällsynta sandstäppen får också mer utrymme.

Där ljungen klippts på Gårdby sandhed.

Där ljungen skördats på Gårdby sandhed.

För att skapa mer blottad sand så harvades en yta på Gårdby sandhed efter att ljungen tagits bort.

Harvning av sandheden på Gårdby för att skapa ny succession för sandmarkens växt- och djurliv.

Harvning av sandheden på Gårdby för att skapa ny succession för sandmarkens växt- och djurliv.

 

Nu tas bergtallen i Haverdal bort

I veckan påbörjas restaureringarna i Haverdal där bland annat bergtall kommer att avverkas. Arbetet kommer att pågå under hela vintern. De områden som ingår i restaureringarna finns markerade på kartan nedan. Inom de markerade ytorna ska all bergtall, contortatall och gran tas bort samt visst inslag av björk, asp och al. Vanlig tall inklusive trolltallar ska sparas.

Under arbetets gång läggs virket i upplag på avverkningsytorna förutom i yta nummer fyra där upplaget placeras på stranden strax väster om ytan, markerat på kartan. Vid upplagen sker även flisning av materialet vilket kan medföra visst buller och damm i det absoluta närområdet. Det flisade materialet transporteras från området i containrar på specifika stigar, vilka är markerade på kartan. För att undvika olyckor är det är viktigt att inte gå för nära maskinerna eller skogshuggarna under den tid arbetet pågår. Maskinförarna har begränsad sikt när de arbetar.

Vid frågor, kontakta Magnus Nystrand på Länsstyrelsen i Halland 010 – 224 33 19.

Den täta bergtallen i Haverdal som kommer att plockas bort.

Den täta bergtallen i Haverdal som kommer att plockas bort.

 

Ytor där avverkning av bergtall, contortatall och gran kommer att ske vintern 2016-17.

Ytor där avverkning av bergtall, contortatall och gran kommer att ske vintern 2016-17.

 

Sveriges Life-projekt samlade i Örebro

Under två dagar i november 2016 samlades representanter för de svenska Life-projekten i Örebro. Allt som rör hur man genomför ett Life-projekt diskuterades; hur gör vi upphandlingar så att de räcker för EU, kan man förlänga ett projekt, hur gör man en Midterm report och vad innebär det att få en EU-revision efter avslutat projekt? Ekonomerna drog sig avsides för att prata tidredovisning och fakturahantering.

Vi gjorde ett besök till sjön Tysslingen där vårt värd-projekt Reclaim restaurerar våtmarker runt en fågelrik slättsjö. Projektledaren Jesper Pietsch ledde oss till engammal transformatorstation som byggts om till naturrum. Vi fick ett stopp i en raststuga för att se ut över nyskapade häckningsöar och muddring. Vi fick även se en ombyggd pistmaskin som används för vasslåtter på de sanka markerna runt sjön (se foto nedan).

Life-möte i Örebro nov 2016
pistmaskin

Full fart i Halland

Nu är det full fart på restaureringarna av sanddynerna i Laholmsbuktens sanddynsreservat i södra Halland. Om du följer länken nedan så kan du se en liten filmsekvens om hur en bandtraktor skapar sandblottor. För att få bort sly, vresros och bergtall behöver vi ibland ta hjälp av starka maskiner. Rötterna måste bort så att inte sandblottorna växer igen. Detta är en av de åtgärder vi har inom projektet Sand Life, vars mål är att återskapa delar av de forna öppna sandmarkerna med en mosaik av blommande örter och solexponerade sandblottor.

Länk till film om aktivt skapande av sandblottor på 1 minut.

Från ord till handling i Hagestad

Naturvårdare på Länsstyrelsen Skåne samlades under en fin höstdag i slutet av september i Hagestads naturreservat för att se hur planer kan bli verklighet. Per Carlsson har genom reservatsbildning och revidering av skötselplaner skissat upp hur naturvärdena bör utvecklas i området och Magnus Jönsson har sen genom Sand Life restaurerat de sandiga habitaten.

Enhetsdag i Hagestad

Det är inte ofta som planförfattarens idéer direkt förverkligas i naturen. Nedan ses hur den trädklädda dynen öppnats upp i Hagestad genom Sand Life.

Drönarbilder Hagestad 2016

 

Sand och LIFE i München

I augusti 2016 var Sand Life inbjuden att prata på en workshop om sandmarksrestaurering inom Life-projekt i tyska Freising utanför München. Projektet berättade om de lärdomar vi hittills dragit både vad gäller de olika restaureringsåtgärderna och hur viktig kommunikationen är. Workshopen ingick i en större konferens SER2016 om ”Best Practice i Restoration” med 330 deltagare från 41 länder.

Övriga projekt som presenterades var gräsmarksrestaurering i tyska Sandrasen genom Holger Rossling, restaurering av kustdyner i den tyska delen av projektet ”Life Balt Coast” av Hauke Drews, restaurering av sandstäpp i det belgiska projektet ”Life Herbages” av Youri Martin och Klaus Kretschmer som presenterade resultat från projektet ”Life ekskogar”. Presentationerna är på engelska och kan hämtas från Sandrasens hemsida.

sandworkshop-freising

Vad har hänt i Halland?

Vid en mini-workshop den 16 – 17 augusti träffades projektets förvaltare i Halland för att diskutera restaureringsåtgärder och vad som är bästa praxis. Den regionala projektledaren Magnus Nystrand visade resultaten efter det hårda arbetet med att ta bort vresros i sanddynerna. Huvuddelen av växtmaterialet har avlägsnats, men nu är diskussionen vad man ska göra med de småplantor som kommer upp från kvarglömda rotdelar.

Vresrosgrävning i Haverdal

På stora områden har planterad bergtall har tagits bort och här kan vi se sanden återta platsen.
Bergtallröjning i Halland

Vid fyra platser i de områden, har projektets utemuseer byggts upp för att informera allmänheten om värdena i de sandiga miljöerna och hur man bäst sköter dessa. Här kan ett av museerna i Laholmsbuktens sanddynsreservat ses.

Utemuseum i Laholmsbukten

 

Nytt informationsmaterial från Sand Life

Ett av projektets mål är att få ut information om de fantastiska sandmiljöerna, dess invånare och om vad man kan göra för att bevara och öka biologisk mångfald på dessa marker. Därför har vi gjort åtta olika foldrar som berättar om djur, miljöer och även om de oönskade, invasiva arterna som vi arbetar med att få bort. Just nu sitter vi och läser korrektur men vi räknar med att få dem från tryckeriet i slutet av augusti. Du kan dock redan nu ladda ned dem som pdf-filer på vår sida med nedladdningsbart material.

korrektur foldrar

 

 

Vill du ha dem i pappersformat,  kontakta projektledaren Gabrielle Rosquist, tel 010-224 16 13 eller gabrielle.rosquist@lansstyrelsen.se.

EU-kommissionen besöker Sand Life

Under två dagar i juni 2016 fick Sand Life besök av EU-kommissionens technical officer Ana Klenovsek och deras externa monitor Inga Racinska. Syftet med besöket var att se hur projektet rullar på och vi passade på att visa upp några av de större restaureringarna för besökarna. Först det färdigrestaurerade Gropahålet där bergtall avverkats för att lämna plats åt stora gläntor med lysande vit sand. Informationstavlor och utemuseet vid Friseboda med sin handikappanpassade ramp. I backlandskapet vid Drakamöllan visades 3 hektar plöjningar, ljungbränning och nyaskapade grävningar. På Falsterbohalvön i sydväst besöktes revlarna utanför Flommen med 6,3 hektar bortröjd vresros och där svårigheten med att få bort en främmande och invasiv art diskuterades. Till sist visades 20 hektar röjd igenväxning av björk på Falsterbo skjutfält där också ett av projektets nyare utemuseum står placerat. Under dag två anslöt även EU-kommissionens financial officer Tommy Sejersen och externa auditor Peter Mecko för att diskutera projektets finansiella utveckling.

Marit Hedlund visar de sandiga gläntorna i Gropahålet för EU-kommissionen.

Marit Hedlund visar de sandiga gläntorna i Gropahålet för EU-kommissionen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Maria Sandell visar kommissionens Ana Klevnovska utemuseet i Friseboda.

Maria Sandell visar kommissionens Ana Klenovsek utemuseet i Friseboda.

Drygt 3 hektar plöjdes på Drakamöllan under våren 2015. I vänstra kanten ses en tillfällig inhägnad för att stänga ute de betande djuren och få upp blomrikedomen.

Drygt 3 hektar plöjdes på Drakamöllan under våren 2015. I vänstra kanten ses en tillfällig inhägnad för att stänga ute de betande djuren och få upp blomrikedomen.

Karl-Johan Pålsson förklarar den omständiga processen med att röja vresros på revlarna vid Flommen.

Karl-Johan Pålsson förklarar den omständiga processen med att röja vresros på revlarna vid Flommen.