En negativ trend är vänd – fältpiplärkan ökar

Positiva resultat från Sand Life – fältpiplärkan ökar igen och en negativ trend har äntligen vänt. Sedan 2013 har reviren i Skåne – de enda i landet – ökat med 20 procent.  Ökningen har ett direkt samband med restaureringarna i projektet.

Revirhävdande fältpiplärka (Anthus campestris) i Brösarp 2017. Fotograf: Patrik Olofsson

Trenden i början av Sand Life

De senaste 100 åren har de öppna sandmarkerna minskat drastiskt i landskapet, en följd av bland annat exploatering och plantering av arter som bergtall och vresros. Utvecklingen har varit förödande för flera sandlevande växt- och djurarter, däribland fältpiplärkan. Fältpiplärkan var en allmän fågel i Skåne i början av 1900-talet, och häckade i stora delar av södra Sverige, men den har blivit allt ovanligare i takt med att sandmarkerna har minskat.

Enligt Artdatabanken fanns 1983 ännu 210 revir i Skåne och 50 i Halland. Under 2013 inventerade ornitologen Patrik Olofsson antalet revir som då hade sjunkit till endast 33 revir, samtliga i östra Skåne, den lägsta siffran någonsin.

Tydlig uppgång i slutet av Sand Life

Efter insatser i Sand Life med återställning av sandmarker, borttagning av tall och vresros och grävande av sandblottor har Patrik Olofsson gjort en uppföljning. Den nya inventeringen visar en tydlig uppgång för fältpiplärkan där 40 revir konstaterades. Inventeringen visar överlag många fåglar på och kring nyöppnade, brända eller på andra sätt behandlade ytor (t ex Brösarps norra backar, Ravlunda, Drakamöllan, Kumlan-Möllegården). Den negativa trenden har inte bara stannat av, den har även vänt!

Restaurering av sandtallskog i naturreservatet Böda kusten västra påbörjas

I Böda kusten västra påbörjades informationsinsatser under våren 2017 och planeringen av naturvårdsåtgärder, vilka kommer att genomföras under hösten med början i månadsskiftet augusti/september. Precis som i det östra reservatet startas åtgärdsarbetet med att skapa en glesare och mer öppen solbelyst tallskog. Efter skogsåtgärderna kommer förna och stubbar tas bort i vissa ytor för att skapa bar sand. Vid kusten kommer åtgärdsarbetet var inriktat på att restaurera de öppna dynerna (vit och grå dyn) genom att ta bort balsampoppel som är en invasiv art. Den tar över och konkurrerar ut karaktäristiska arter för naturtypen såsom martorn, sandstarr, strandvicker m.fl.

Läs mer om skötselåtgärderna i Böda Ekopark här.

Naturvårdsbränning för mångfalden

Nu brinner det på de gräs- och ljungbeklädda markerna i Sand Life. När våren kommer och markerna torkar upp är naturvårdsbränning ett enkelt sätt att bli av med nervissnad växtlighet från tidigare år. Naturvårdsbränning är en gammal beprövad metod för att förnya betet för djuren, men den har också visat sig gynna de vilda växter, djur och svampar som lever i de öppna markerna.

Under 2017 kommer gammal fjolårsvegetation att brännas av i flera områden som ingår i Sand Life. Nedan ett exempel från Revingefältet i mars.

Film bränning Revinge 2017

Vresrosen tas bort i Böda

Nu tas vresrosen bort inom Böda östra på Öland. De kustnära sanddynerna blir mer lättillgängliga för oss besökare samtidigt som varierande miljöer skapas för områdets växt- och djurliv. Vresrosen kommer ursprungligen från Japan och har planterats i kustnära sanddyner för att binda sanda sanden. Rosplantorna visade sig vara effektiva på att sprida sig och täcker på många håll de tidigare öppna kustområdena. Idag är det en brist på solbelyst sand och därför grävs vresrosorna upp för att få bort alla rotdelar.

En sandblotta har skapats där det tidigare stod ett buskage med vresros.

En sandblotta har skapats där det tidigare stod ett buskage med vresros.

 

Vresrosen har även stått där det finns klappersten.

Vresrosen har även grävts bort där det finns klappersten.

 

 

 

 

 

 

Ljungen skördas på Gårdby sandhed

Nu skördas ljungen på Gårdby sandhed för att återfå den tidigare ljusare och varmare miljön. Nu kan solens strålar nå de sandblottor som också skapas och insekter kan bygga sina bon i den varma sanden. De växter och svampar som utgör den sällsynta sandstäppen får också mer utrymme.

Där ljungen klippts på Gårdby sandhed.

Där ljungen skördats på Gårdby sandhed.

För att skapa mer blottad sand så harvades en yta på Gårdby sandhed efter att ljungen tagits bort.

Harvning av sandheden på Gårdby för att skapa ny succession för sandmarkens växt- och djurliv.

Harvning av sandheden på Gårdby för att skapa ny succession för sandmarkens växt- och djurliv.

 

Nu tas bergtallen i Haverdal bort

I veckan påbörjas restaureringarna i Haverdal där bland annat bergtall kommer att avverkas. Arbetet kommer att pågå under hela vintern. De områden som ingår i restaureringarna finns markerade på kartan nedan. Inom de markerade ytorna ska all bergtall, contortatall och gran tas bort samt visst inslag av björk, asp och al. Vanlig tall inklusive trolltallar ska sparas.

Under arbetets gång läggs virket i upplag på avverkningsytorna förutom i yta nummer fyra där upplaget placeras på stranden strax väster om ytan, markerat på kartan. Vid upplagen sker även flisning av materialet vilket kan medföra visst buller och damm i det absoluta närområdet. Det flisade materialet transporteras från området i containrar på specifika stigar, vilka är markerade på kartan. För att undvika olyckor är det är viktigt att inte gå för nära maskinerna eller skogshuggarna under den tid arbetet pågår. Maskinförarna har begränsad sikt när de arbetar.

Vid frågor, kontakta Magnus Nystrand på Länsstyrelsen i Halland 010 – 224 33 19.

Den täta bergtallen i Haverdal som kommer att plockas bort.

Den täta bergtallen i Haverdal som kommer att plockas bort.

 

Ytor där avverkning av bergtall, contortatall och gran kommer att ske vintern 2016-17.

Ytor där avverkning av bergtall, contortatall och gran kommer att ske vintern 2016-17.

 

Sveriges Life-projekt samlade i Örebro

Under två dagar i november 2016 samlades representanter för de svenska Life-projekten i Örebro. Allt som rör hur man genomför ett Life-projekt diskuterades; hur gör vi upphandlingar så att de räcker för EU, kan man förlänga ett projekt, hur gör man en Midterm report och vad innebär det att få en EU-revision efter avslutat projekt? Ekonomerna drog sig avsides för att prata tidredovisning och fakturahantering.

Vi gjorde ett besök till sjön Tysslingen där vårt värd-projekt Reclaim restaurerar våtmarker runt en fågelrik slättsjö. Projektledaren Jesper Pietsch ledde oss till engammal transformatorstation som byggts om till naturrum. Vi fick ett stopp i en raststuga för att se ut över nyskapade häckningsöar och muddring. Vi fick även se en ombyggd pistmaskin som används för vasslåtter på de sanka markerna runt sjön (se foto nedan).

Life-möte i Örebro nov 2016
pistmaskin

Actions in action

Now the actions of restoring the sand dunes have speeded up along the coast of the Natura 2000-site Laholmsbuktens sanddynsreservat in southern Halland. If you follow the link below, you can see a small cut scene of how a caterpillar creates patches of bare sand. To remove encroachment, Japanesee roses and mountain pine we sometimes need to take the help of powerful machines. All root parts must be removed so that the bare sand will be keept open for a longer period of time. This is one of the measures we have in the project Sand Life, whose goal is to rebuild parts of the former open sandy soils with a mosaic of flowering herbs and sun-exposed patches of bare sand .

Here you can find a link to the film about the active creation of sand patches.

Full fart i Halland

Nu är det full fart på restaureringarna av sanddynerna i Laholmsbuktens sanddynsreservat i södra Halland. Om du följer länken nedan så kan du se en liten filmsekvens om hur en bandtraktor skapar sandblottor. För att få bort sly, vresros och bergtall behöver vi ibland ta hjälp av starka maskiner. Rötterna måste bort så att inte sandblottorna växer igen. Detta är en av de åtgärder vi har inom projektet Sand Life, vars mål är att återskapa delar av de forna öppna sandmarkerna med en mosaik av blommande örter och solexponerade sandblottor.

Länk till film om aktivt skapande av sandblottor på 1 minut.

Från ord till handling i Hagestad

Naturvårdare på Länsstyrelsen Skåne samlades under en fin höstdag i slutet av september i Hagestads naturreservat för att se hur planer kan bli verklighet. Per Carlsson har genom reservatsbildning och revidering av skötselplaner skissat upp hur naturvärdena bör utvecklas i området och Magnus Jönsson har sen genom Sand Life restaurerat de sandiga habitaten.

Enhetsdag i Hagestad

Det är inte ofta som planförfattarens idéer direkt förverkligas i naturen. Nedan ses hur den trädklädda dynen öppnats upp i Hagestad genom Sand Life.

Drönarbilder Hagestad 2016